We have analyzed data from the “Sexual Preferences Survey” we have been running in Sweden, studying whether sexual attraction to a variety of traits, such as mustache, eye colour, stature, long nails, and tattoos, is influenced by the presence of these traits in one’s parents. Results show an association between maternal traits and sexual attraction to these traits in a partner among heterosexual males, and an association between paternal traits and attraction to these traits in a partner among heterosexual women. This result indicates that mothers influence their sons idea of what is sexually attractive, while fathers influence their daughters. Such parental influences may reflect early learning of sexual preferences, although alternative explanations, such as genetically inherited preferences, cannot be entirely ruled out for all traits. Results are published as part of the Doctoral thesis “On Sexual Imprinting in Humans” at Stockholm University.
Föräldern av motsatt kön påverkar den sexuella attraktionen till flera olika naturliga och kulturella utseendedrag
Vi har nu analyserat data från “Enkät om sexuella preferenser”. Sambandet mellan flera olika utseendedrag hos föräldrarna, såsom mustasch, ögonfärg, längd, långa naglar och tatueringar, och sexuell attraktion till dessa drag hos en partner analyserades. Resultatet visade på ett samband mellan mammans utseendedrag och sexuell attraktion till dessa drag hos en partner bland heterosexuella män, och ett samband mellan pappans utseendedrag och sexuell attraktion till dessa drag hos en partner bland heterosexuella kvinnor. Detta tyder på att mamman påverkar vad deras söner uppfattar som sexuellt attraktivt, och att pappan påverkar vad deras döttrar uppfattar som sexuellt attraktivt. Det är möjligt att denna påverkan reflekterar tidig inlärning av sexuella preferenser. Alternativa förklaringar, såsom genetiskt nedärvda preferenser, är dock svåra att utesluta helt. Resultaten publiceras som en del av doktorsavhandlingen “On Sexual Imprinting in Humans” (“Sexuell prägling hos människan”) vid Stockholms universitet.